Tideräkning

På denna sida finner man de grundläggande reglerna för tideräkningen. 

   Kyrkoåret följer månen efter söndagen septuagesima (tidigast den 21 januari). Beroende på om det är sen eller tidig påsk kan septuagesima ibland komma långt in i februari. Efter septuagesima kommer alla söndagar i samma ordning år efter år, fram till domsöndagen i november, då påsktiden och trefaldighetstiden avbryts. Efter domsöndagen kommer adventstiden, som bestäms efter julen. 4 advent måste komma före juldagen. Juldagen kan inte vara samma som 4 advent. Denna tiden följer solåret, men varieras från år till år efter juldagens veckodag. Juldagen kan ju falla på vilken dag som helst i veckan.

   Påskdagen infaller alltid på en söndag, tidigast den 22 mars och senast den 25 april.

   Året i denna uppdelning mellan tideräkning efter solen eller månen, speglar ett gammalt sätt att se på tingen. Efter septuagesima måste man arbeta för mat, kläder och bostäder. Året följer sedan de gamla stjärnbilderna vecka för vecka. Påsken är Frejas död och uppståndelse. Midsommar är Balders död och färd till Hel. Hösten speglar dramat där världen och gudarna går under. Världen döms på domsöndagen och därefter kommer gudarna och de första människorna tillbaka under adventstiden. Det är guldåldern, då man inte behövde arbeta, allt fanns för intet. Det fanns ingen äganderätt och inga brott. Floderna bestod av mjölk.  Detta är julens religiösa kärna. Romarna firade festen Saturnalia (17 december) till minne av denna första tid i människans historia.

Jättarna styrde dock denna värld och Saturnus/Kronos försökte döda den nyfödde världskonungen Zeus/Jupiter/Tor som hölls gömd i en grotta under jorden, för att ungå att bli dödad eller slukad av jättana. (Myten förkristligades så att Jesus hölls undan för att ungå att bli dödad av Herodes, barnamördaren. Detta firade kyrkan den 28 december, Menlösa barns dag.)

Guldåldern avbryts med att Zeus/Tor vräker undan jättarna och griper makten i världen. Ting får hållas, brott bestraffas, man måste arbeta o.s.v.

   I norden gestaltades detta i Tryms-kvädet, då Tor får tillbaka sin stulna hammare genom en list, då han klär ut sig till brud. Minnet av detta levde i norden kvar långt in på 1900-talet, då man vid 20:dag Knut (13 januari) skulle byta kläder. Pojkarna klädde sig som flickor och tvärtom.  Denna händelse, då överguden griper makten, bör då sättas ihop med septuagesimas budskap om arbete och lön. Att det i folktron ligger på Knutsdagen den 13  januari beror enbart på att septuagesima förr, (före 1750) kunde infalla tidigare eftersom påsken kunde infalla så tidigt som den 14 mars. Orsaken var, att svenskarna liksom engelsmännen, höll fast vid den julianska kalendern, medan övriga Europa redan under 1500-talet hade börjat gå över till den gregorianska kalendern.

 

 

 Läs om vikingarnas och indo-européernas tideräkning!

 Läs hur kalendern och runstaven gör det forntida feståret levande.

    Gamla gudar och hjältar tumlar runt i årets 52 veckor. Läs här om Frejas fest; påsk och Balders fest; midsommar. Hur världen går under i ragnarök om hösten och sist brännes upp av jätten Muspell. Sist av alla stupar Tor i strid med midgårdsormen. Det är dom-söndagen. 

   Men jord och himmel kommer tillbaka i advent, och om jul träffas gudarna på Idavall, Idegransslätten.

   Läs hur man kan bestämma den exakta tidpunkten för detta drama med hjälp av kalender-vetenskap.

      Klicka här för att se " Tideräkning".

 

 

 

 

 

 

Den Hedniska Festkalendern År 2014/15

(Klicka här ovan att se årets hedniska fester)